Psykoanalys – att förstå sig själv på djupet

Psykiskt lidande visar sig ofta i form av ångest, nedstämdhet, relationsproblem eller en gnagande känsla av att stå utanför sitt eget liv. Många upplever att de ”borde” må bra, men ändå inte gör det. Här kan Psykoanalys vara ett sätt att börja förstå vad som pågår under ytan. Istället för att bara dämpa symtom vill psykoanalytiskt arbete ta reda på varför de uppstår, vad de betyder och hur de hänger ihop med tidigare erfarenheter och inre konflikter.

Psykoanalys är en form av fördjupad samtalsbehandling som utforskar både medvetna och omedvetna känslor, tankar och mönster. Genom regelbundna möten skapas en plats där hela ens inre liv får finnas, också sådant som känns skamligt, motsägelsefullt eller förvirrat. Syftet är inte att bli ”felfri” utan att bli mer fri att leva sitt eget liv.

Vad psykoanalys är och vilka problem som kan utforskas

Psykoanalys bygger på idén att mycket av det en människa känner och gör formas av omedvetna processer. Tidiga erfarenheter, relationer och upplevelser sätter spår som fortsätter att påverka hur personer tolkar sig själva och andra ofta utan att de märker det själva.

En kort, enkel definition kan formuleras så här:
Psykoanalys är en intensiv form av samtalsbehandling där personen tillsammans med en psykoanalytiker undersöker sina inre konflikter, relationer och omedvetna känslor för att få större självinsikt och psykisk frihet.

Vanliga skäl att söka psykoanalytisk hjälp är till exempel:

• långvarig ångest, oro eller panikkänslor
• depression, tomhetskänslor eller brist på mening
• låg självkänsla och stark självkritik
• återkommande destruktiva relationer
• ätstörningar eller annan självdestruktivitet
• identitetsfrågor: ”Vem är jag egentligen?”
• svårigheter att känna eller uttrycka känslor
• plågsamma fantasier, skam eller skuld
• koncentrationssvårigheter och inre kaos

En gemensam nämnare är ofta upplevelsen av inre motsättningar: att vilja en sak men göra en annan, eller att känna starkt men inte förstå varför. Psykoanalytiskt arbete försöker inte tvinga undan sådant, utan ge det form, ord och sammanhang.

Symtom ses inte enbart som ”störningar” som ska bort, utan också som budbärare. Ångest, tvång, rastlöshet och nedstämdhet bär ofta på en dold berättelse om konflikter, förluster eller längtan. När den berättelsen får bli tydligare kan symtomen förändras, mildras eller helt försvinna.

Hur en psykoanalys går till i praktiken

I början brukar personen och psykoanalytikern träffas för några inledande, konsultativa samtal. Där undersöks behov, förväntningar och möjligheten att arbeta tillsammans. Ibland leder det vidare till en psykoanalys, ibland till en mer begränsad psykoterapi.

En klassisk psykoanalys innebär ofta 35 sessioner per vecka, under en längre tid. Psykoterapi inspirerad av psykoanalys sker oftare 12 gånger per vecka. Skillnaden handlar främst om intensitet och fördjupning, inte om att det ena skulle vara ”finare” än det andra.

Under sessionerna uppmuntras personen att säga allt som kommer upp:

• minnen, drömmar, fantasier
• vardagshändelser, konflikter, små detaljer
• starka känslor också ilska, avsky eller kärlek
• pinsamma tankar, motsägelser och tvivel

Det behövs ingen färdig berättelse eller tydlig röd tråd. Snarare ses de till synes lösryckta fragmenten som bitar i ett pussel. Med tiden framträder mönster: hur gamla erfarenheter färgar nuvarande relationer, hur personen skyddar sig mot svåra känslor, vilka teman som ständigt återkommer.

Relationen till psykoanalytikern blir en viktig del av arbetet. Känslor och reaktioner som uppstår i rummet kan peka på gamla mönster som upprepas här och nu. Kanske upplevs analytikern som dömande, ointresserad eller överdrivet viktig även när samtalen i sig inte ger stöd för en sådan tolkning. Tillsammans kan personer undersöka: varifrån kommer de bilderna? Påminner de om tidigare relationer?

En vanlig fråga är om man måste vara pratsam eller ”psykologiskt begåvad” för att kunna gå i psykoanalys. Svaret är nej. Även tystnad har betydelse. Att man har svårt att uttrycka sig, inte hittar ord eller känner sig tom, blir i sig ett viktigt material att utforska. Inre liv handlar inte bara om begåvning, utan om erfarenheter, försvar och sårbarhet som kan bli mer begripliga med tiden.

Vad man kan få ut av psykoanalys på längre sikt

Psykoanalys lovar inga snabba lösningar. Arbetet kräver tid, nyfikenhet och mod att stanna kvar också när det känns motigt. I gengäld kan förändringen bli djupare och mer hållbar.

Några vanliga effekter när processen får mogna är:

• ökad självinsikt – man förstår bättre varför man reagerar som man gör
• mer frihet att välja hur man vill leva och relatera
• minskad ångest eller att ångesten blir mer hanterbar
• växande självkänsla och mildare inre kritiker
• tydligare gränser i relationer, lättare att säga ja och nej
• större förmåga att känna både sorg och glädje utan att gå sönder

En central poäng är att förståelse i psykoanalys inte bara är intellektuell. Insikterna behöver kännas i kroppen för att få kraft. Därför kan samma tema återkomma många gånger, men upplevas på nya sätt. När ett gammalt mönster känns igen i nuet mitt i en stark känsla uppstår ofta en annan frihet än när man bara ”vet om” det på pappret.

Avslutningen av en psykoanalys eller längre terapi är i sig en viktig fas. Den ger en möjlighet att utforska hur man hanterar separationer, avslut och förändring. Också här blir målet inte att klara sig helt utan andra, utan att ha med sig en inre känsla av stöd, förståelse och sammanhang.

För den som vill läsa mer om psykoanalys eller undersöka möjligheten att gå i psykoanalys eller psykoterapi i Stockholm kan företaget psykoterapi-psykoanalys.se vara en relevant utgångspunkt.