Pfas vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

Pfas, ofta kallade evighetskemikalier, har gått från att vara ett okänt fackbegrepp till att bli en del av den offentliga debatten. De finns i brandskum, impregnerade textilier, matförpackningar, kosmetika och många andra produkter. Samtidigt växer oron för hur dessa ämnen påverkar hälsa, dricksvatten och miljö.

Kort sagt är Pfas en stor grupp industrikemikalier som är mycket svåra att bryta ned. De kan spridas långt, anrikas i naturen och hittas i både vatten, jord och i människors blod. Därför vill allt fler kommuner, företag och privatpersoner förstå hur de fungerar, var riskerna finns och hur man kan minska exponeringen.

Vad pfas är och varför de kallas evighetskemikalier

Pfas är en samlingsbeteckning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Det rör sig om tusentals olika kemikalier med liknande uppbyggnad: en kolkedja som till stor del är bunden till fluor. Den här bindningen är en av de starkaste inom organisk kemi, vilket förklarar två saker:

de är extremt stabila och svårnedbrytbara
de har unika tekniska egenskaper

Just den stabiliteten gjorde Pfas populära i många produkter. De stöter bort vatten, fett och smuts, tål värme och används därför i allt från non stick-beläggningar på stekpannor till funktionskläder, mattor och brandsläckningsskum.

Samma egenskaper som gör Pfas användbara skapar också problemen. Naturen har svårt att bryta ned dem. De kan spridas med vatten och luft, dyka upp långt från utsläppskällan och stanna kvar i miljön under mycket lång tid. Det är därför de kallas evighetskemikalier.

Forskning visar att vissa Pfas-ämnen kan:

ansamlas i blod och organ
påverka immunförsvaret
påverka hormonsystemet
kopplas till vissa cancerformer och leverskador

Alla Pfas är inte lika väl studerade, men försiktighetsprincipen börjar bli vägledande. När ämnen väl spridits i mark och vatten är de svåra och dyra att sanera, vilket gör tidig kontroll och övervakning avgörande.

Var pfas finns och hur de sprids till vatten och miljö

Pfas har använts i stor skala sedan 1950-talet. Under lång tid saknades tydliga regler och kunskapen om riskerna var låg. Resultatet är att Pfas i dag finns i många delar av samhället och kan ta sig hela vägen till ditt dricksvatten. Några vanliga källor är:

brandsläckningsskum, särskilt från brandövningsplatser
industrier som använder ytbehandling eller impregnering
deponier och avfallsanläggningar
avloppsreningsverk och slam
vardagsprodukter som textilier, papper, kosmetika och köksutrustning

När Pfas används eller släpps ut kan ämnena tränga ned i marken, transporteras vidare till grundvatten eller rinna ut i vattendrag. Eftersom de är vattenlösliga i varierande grad kan de röra sig över långa avstånd. Ett förorenat brandövningsområde kan till exempel påverka en hel dricksvattentäkt långt därifrån.

I Sverige har flera kommuner tvingats stänga vattentäkter efter upptäckt av höga halter Pfas. Det har ökat trycket på:

systematisk kartläggning av riskområden
mer omfattande provtagning av råvatten och dricksvatten
tydligare regelverk och gränsvärden

Pfas dyker också upp i livsmedel, till exempel fisk från förorenade vatten eller grödor odlade på mark med förhöjda halter. Det gör att människor kan få i sig ämnen både via vattnet och maten, även om halterna ofta är låga vid enskilda tillfällen. Utmaningen handlar mer om långvarig, lågdos-exponering än enstaka toppar.

Hur pfas kan mätas, hanteras och minskas i praktiken

En central fråga för kommuner, industrier och fastighetsägare är hur de praktiskt kan hantera Pfas. Eftersom ämnena är osynliga och luktfria krävs provtagning och analys för att ens veta om ett problem finns.

Analys av Pfas brukar omfatta:

vattenprov (dricksvatten, grundvatten, ytvatten)
jord- eller sedimentprov
ibland biota, till exempel fisk eller växtmaterial

Moderna laboratorier kan mäta mycket låga halter, ofta på nanogram per liter-nivå, vilket ger en tydlig bild av föroreningssituationen. Resultaten kan sedan jämföras med gällande riktvärden och rekommendationer från myndigheter.

Om analysen visar förhöjda halter finns några huvudspår:

identifiera källan till exempel en brandövningsplats, industri eller deponi
begränsa pågående utsläpp genom processförändringar eller rening
planera sanering av förorenad mark eller grundvatten
installera rening av dricksvatten, till exempel aktivt kol eller jonbytare

Rening av Pfas är tekniskt möjlig men ofta kostsam och resurskrävande. Därför är förebyggande åtgärder viktiga. Det kan innebära att:

välja produkter utan Pfas där alternativ finns
ställa krav på leverantörer och entreprenörer
kartlägga historisk användning på fastigheter, särskilt vid byggprojekt
integrera Pfas-frågan i miljöledningssystem och riskbedömningar

Kunskap blir en nyckelfaktor. Organisationer som tidigt skaffar sig en bild av sina risker kan planera bättre, söka finansiering i tid och undvika kostsamma överraskningar längre fram.

För att lyckas behövs både ett strategiskt perspektiv och högkvalitativ analyskapacitet. Här spelar oberoende laboratorier och miljökonsulter en viktig roll. De kan hjälpa till med allt från utformning av provtagningsprogram till tolkning av resultat och val av åtgärdsmetoder.

För den som vill få en tydlig bild av Pfas-situationen i mark, vatten eller verksamhet och samtidigt ha en samarbetspartner med erfarenhet av avancerad kemisk analys är aklab.se ett relevant val. Företaget AKLAB har lång erfarenhet av miljöanalyser och kan ge stöd både vid första orienterande kontroller och vid komplexa utredningar.