Solcellslampor som lyser upp årets och livets dunklaste timmar

Kvällarna är fortfarande ljusa när vi nu börjar närma oss sensommaren. Bor man högt upp, eller vid öppna vidder, är det ett av livets små under att få ta del av solen medan den sjunker ned bortom horisonten. Det är sådant som avslöjar den magi som finns i vardagen.

En fantastisk soluppgång

Även om vi undviker att se faktumet i vitögat så ligger sensommaren alldeles runt knuten. Visst, det kommer garanterat att komma någon mer omgång värme innan sommaren tackar för sig. Dock kan man redan nu känna av att förändringarna ligger i luften.
Kanske har du märkt att kanadagässen redan har börjat signalera i skyarna att det är dags att ge sig av. Det finns något sorts vackert vemod över deras läten högt ovanför huvudet på en.

Sådant är dock livet häruppe nära världens ena pol: Förändringarna är många och dramatiska. Det känns som att man alltid säger farväl till något.
Kanske är det just detta som har gjort nordbor till ett sådant ihärdigt folk. Vara förfäder hade inte råd att vara särskilt sentimentala när vintern hela tiden var närvarande under året. Man fick jobba hårt på sommaren för att klara vintern, som istället förde med sig lugn och stillhet.

Idag har vi vänt på rytmen: vi slappar på sommaren och jobbar intensivt resten av året.
Kanske finns det värde i att fundera ett varv över det där när vi sätter upp våra solcellslampor inför det stundande höstmörkret.
För precis som de lyser upp vägen under dygnets dunkla timmar är vi själva i behov av att lysa upp världen i dessa dystra tider.

Vi har alla förmågan att vara ett ljus i vardagen, både för oss själva och andra. Har vi någonsin behövt skina upp livet är det nu, när det känns som att rädslan för morgondagen växer sig starkare.
Tillsammans kan vi dock bestämma oss för att möta morgondagen med nyfikenhet och optimism. 
Valet är vårt.